Kandidatexamen i beteendevetenskap

  • Nyhet
  • Read time: 4 minutes

Livet som trollkarl i Karlstad innebär många resor genom Värmland. För någon månad sedan var E18 översvämmad och det enda sättet att ta sig väster ut var genom skogen. Vägbeskrivningen var solklar när toastmastern Björn förklarade.

Magiska upplevelser i de värmländska skogarna

-Det finns ju ingen adress riktigt, men om du kör stora vägen och svänger av mot Sillerud så kommer du till en grusväg. Efter kyrkan fortsätter du till en skylt, där tar du höger, åk sedan 500 meter på den vägen.

Mycket riktigt, efter 500 meter var jag framme. Det var fullt med bilar och festen var igång. Blev välkomnad av två toastmasters och förklarade att det snart blir trolleri. Det verkade glada så jag steg på. Det är inte helt ovanligt att föreställningen är en överraskning och så även denna gång. Rutinen är därför också den samma, jag fixade med ljudet, bordet och rekvisitan. Under mina förberedelser började folk undra vem jag var. Meddelade att jag skulle trolla och att det skulle dra igång vilken minut som helst. Då ringde Björn.

-Det har gått 25 minuter nu, är du på väg eller?
-Jag är framme här på bygdegården, var är du?
-Bygdegården? Nej, då svängde du ju vänster istället för höger efter kyrkan, förklarar Björn.
-Höger? svarade jag, samtidigt som jag ser 60 personer som står och väntar på en trolleriföreställning.

Lite generat ber jag om ursäkt, packar ner grejerna, lämnar festen och gästerna möjligen än mer förvirrade än när jag kom dit. 500 meter åt andra hållet efter skylten kom jag istället fram till rätt fest. Även här var det fullt av bilar och bra stämning. Jag mötte Björn, gratulerade jubilaren med en föreställning och fick tårta och kaffe på det. Väl klar där satte jag mig i bilen för att åka hem, fortfarande fundersam över den underliga kvällen. Två stora fester, med en kilometers mellanrum i Sillerud. En av dem hade jag lämnat i förvirring och den andra hade jag dykt upp sen till. Så här kunde ju inte kvällen få sluta. Backade, vände bilen utanför kyrkan på grusvägen och körde tillbaka till det första stället. Där var festen fortfarande igång när jag knackade på och nu behövdes det ingen introduktion. Jag riggade mina grejer och de visste exakt vad som skulle hända. Det blev också till slut två stycken föreställningar, med kaffe, tårta och förvirrade men förhoppningsvis glada människor. Det är väl lite så det ska vara att jobba som trollkarl i Värmland tänkte jag på vägen hem genom skogen.

  • Få tips och inspiration!
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Obligatoriskt

Boka trollkarl

Den självklara magikern för ert företagsevent